---

 Det dominerande bostadshuset var en parstuga med ingång på mitten in i farstu. Sedan låg ett rum på  varje sida, vart och ett med en öppen spis. En av spisarna var vanligtvis försedd med bakugn. Mellan rummen, bakom farstun, fanns en kammare.

Rummen kunde disponeras på olika sätt beroende på hur familjen såg ut. Olika generationer och familjer kunde ha varsitt rum. Var familjen liten var det vanligt att man samlades alla i ett rum under vinterhalvåret för att underlätta uppvärmningen.

Hej. Här beskriver vi hur det kan ha sett ut i en bostad från slutet av 1700-talet i denna del av Dalarna. Hela livsföringen baserades på självhushåll och det präglade helt och hållet livet på gården. Basen för självhushållet var djurhållningen med kor, får, getter och vanligtvis en häst som hjälp för plöjning , harvning och transporter.

I ena hörnet ser ni en öppen spis som gav ljus och värme samt möjlighet att laga mat. På vintern dominerade mörkret och det mesta ljuset fick man från den öppna spisen. Dessutom användes talgljus och ljusstickor. På vinterkvällarna satt man vid spisen för att i skenet som den gav kunna slöjda, karda, spinna, virka och väva.

Mathållningen var enkel, helt baserad på vad man själv kunde odla samt det som boskapen gav. Dessutom gav jakt och fiske ett avsevärt tillskott. Det hårda klimatet i fjälldalen gjorde att bara korn och havre gick att odla, samt rotfrukter som rovor, kålrötter, rödbetor och morötter. I slutet av 1700-talet hade man troligtvis börjat odla potatis i dessa trakter och potatisen blev snabbt en basföda. Dessutom kunde man tillverka brännvin av den. Av säden fick man mjöl och kunde baka bröd. Men man behövde ofta blanda bark i brödet då frosten hade slagit till och säden hade frusit. I skogen plockade man så mycket bär som man hann med. Det var hjortron, blåbär och lingon som kunde förvaras i källaren.

Från kor, får och getter fick man mjölk som man tog tillvara som smör, messmör och ost. Fåren gav ull för vidare tillverkning av kläder och efter slakt fick man kött och pälsar.

I riktning mot bordet kan ni se en sammanställning på den mat som man hade. Inredningen är spartansk med det mesta tillverkat på egen hand av trä. Dekorationer som målning var heller inte så vanlig denna tid men man var duktig att slöjda och skära ut dekorationer på träföremålen.

•Kornmjölsgröt
•Havremjölsgröt om man lyckats odla havre.
•Mjölk
•Smör
•Ost
•Messmör
•Tunnbröd
•Mjukt bröd ibland
•Kålrot
•Rova
•Potatis
•Fångad fisk
•Kött från jakt och slakt
•Brännvin

Här har vi ett rum med mera dekorationer och textilier än det äldre rummet. Basen för livsföringen var fortfarande självhushåll men tack vare ångsågverken blev timmer från skogen eftersökt. Det gav även arbetstillfällen och inkomster genom huggning, körning och flottning. Textilier , tyger, kaffe och tobak kunde köpas in från de handelsbodar som vuxit upp.
Fotogenlampan hade kommit med mycket bättre ljus för rummet än de talgljus som tidigare använts. Dessutom kunde vissa köpa in en symaskin så att man kunde sy kläder på ett enklare sätt.
Maten var fortfarande det man själv producerade men nu äter man inte längre på trätallrikar utan på porslin med bestick. Glas och flaskor hade också blivit vanligare.
Genom skogsarbete och försäljning av smör och smidesartiklar fick man in kontanter och med bättre tider började man måla och dekorera sina möbler. För att dekorera rummet och göra det mer ombonat tillverkade eller köpte man också vepor, bonader och gardiner samt vävde mattor. Frön för att odla blommor, bland annat pelargonier, hade nu kommit och man kunde göra fönsten fina.
I värmen från den öppna spisen satt ofta en kvinna och spann. I spisen rostade man kaffebönor som man köpt i handelsboden. Sedan maldes dessa och man kokade kaffe i den trebenta kaffepettern