Stallet



  Hästen


Gårdens viktigaste djur var hästen. Den betydde förr i tiden vad traktorn betyder för dagens bönder. Med denna så kunde man plöja, köra ut gödsel, harva, och köra hem hö för vintern. I slutet av 1800 talet kom även slåttermaskinen som hästen kunde dra. Då slapp man slå allt med lie. Med hästen kund man även på vintern köra hem höet som skördats i fäbodarna.


År 1910 hade man 365 hästar i Lima och 190 i Transtrand. Under 1900-talet har man hållit sig med hästar av nordsvensk typ. Under 1800-talet hölls småvuxna hästar av norsk typ. De var av lantras och motsvarar dagens norska dölehäst. De importerades vanligen från Norge. Vid sekelskiftet då man införde tyngre jordbruksredskap började man skaffa grövre ardennerhästar eller nordsvenska hästar.


I skogen användes hästen för att köra hem ved och virke. När skogsavverkningen sedan kom i gång vid mitten på 1800-talet fick hästen en stor betydelse. Med den drog man ihop det virke som avverkats – lunnade – och sedan körde man timret från avverkningsplatsen till ett vattendrag där det gick att flotta virket vidare till ett sågverk.


Hästen betydde också mycket för samfärdseln och kommunikationerna. Både som ridhäst och som dragare av slädar som transporterade både folk och varor liksom post.


Titta er gärna omkring. För hästen behövdes en sele som skaklarna fästes i så att den kunde dra på ett bra sätt. Om marken var mjuk, som t.ex. på myrar försåg man hästen med trugor som gjorde att den inte sjönk ner. Vitiga var även hästskorna med broddar. Dessa skyddade hästens hovar och gjorde att hästen fick bra fäste på is och snö.


På bilderna här nedan ser ni olika viktiga användningsområden för hästen.


I

Allt material på denna websida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Webkontakt Lars-Erik Nerback 070-6736873. E-mail lnerback@hotmail.com.